Odla potatis – så får du en stor och frisk skörd

Potatis är en av de enklaste och mest givande grödorna i köksträdgården. Här är allt du behöver veta för att odla potatis, från förgroning och kupning till skörd och förvaring.

Potatis är en av de mest tacksamma grödorna för den som är ny i köksträdgården. Den växer i de flesta jordar, ger mycket skörd per sättpotatis och smakar som bäst när den kommer direkt från landet. Att odla potatis kräver inga avancerade kunskaper, men några steg gör stor skillnad för både mängd och kvalitet.

Här går vi igenom hela säsongen: förgroning, jord, sättning, kupning, sortval, skörd, vanliga problem och hur du förvarar potatisen över vintern.

Välj sort: färskpotatis eller lagringspotatis

Det första beslutet är vad du vill ha ut av odlingen. Potatissorter delas grovt in efter hur snabbt de blir färdiga.

Färskpotatis

Tidiga sorter ger små, tunnskaliga knölar redan tidigt på sommaren. De är gjorda för att ätas direkt och håller inte särskilt länge. Exempel på sorter som många svenska odlare använder till färskpotatis är Solist, Rocket och Arielle.

Mellantidig och sen potatis

Sorterna som blir klara senare bildar ett tjockare skal och passar för lagring. Klassiker som King Edward, Bintje och Asterix odlas i många trädgårdar, och mandelpotatis är populär i norra Sverige. Vill du minska risken för bladmögel kan du leta efter sorter som beskrivs som motståndskraftiga.

Köp helst certifierad sättpotatis. Matpotatis från affären kan bära på sjukdomar och är ibland behandlad så att den gror sämre.

Förgroning ger tidigare skörd

Förgroning betyder att du låter sättpotatisen bilda korta, kraftiga groddar innan den sätts. Det ger en tidigare skörd och ett försprång mot bladmögel, som ofta slår till under sensommaren.

1. Börja några veckor innan du planerar att sätta potatisen.
2. Lägg knölarna i ett enda lager i en äggkartong eller grund låda, med den ände som har flest ögon uppåt.
3. Ställ dem ljust men svalt, till exempel i ett fönster i ett ouppvärmt rum eller i ett förråd med ljus.
4. Målet är korta, gröna eller lila groddar. Långa, bleka groddar betyder att det varit för mörkt eller varmt, och de bryts lätt av.

Jord och plats

Potatis vill ha ett soligt läge och en lucker, väldränerad jord. I tung lerjord kan knölarna bli missformade, och i blöt jord ökar risken för röta.

• Gräv eller luckra jorden ordentligt innan sättning.
• Blanda in välbrunnen gödsel eller kompost, gärna redan på hösten.
• Undvik färsk gödsel och kalk precis före sättningen, eftersom det kan öka risken för skorv.
• Odla inte potatis på samma plats år efter år. Växelbruk minskar risken för sjukdomar och skadedjur i jorden.

Har du ont om plats går det utmärkt att odla potatis i pallkrage, säck eller stor kruka. Fyll på med jord efter hand som blasten växer, på samma sätt som när man kupar.

När och hur du sätter potatisen

Potatis sätts när jorden har blivit lite varm och risken för hårda nattfroster är över, men den tål att sättas något tidigare än många andra grödor eftersom knölen ligger skyddad i jorden. I södra Sverige brukar det bli under våren, och längre norrut något senare. Ett vanligt råd är att vänta tills jorden känns ljummen snarare än kall när du sticker ner handen.

Så sätter du

1. Gör en fåra eller gropar, ungefär en handbredd djupa.
2. Lägg ner sättpotatisen med groddarna uppåt, försiktigt så att de inte bryts.
3. Håll ungefär 30 till 40 centimeter mellan potatisarna i raden och ungefär 60 till 70 centimeter mellan raderna, så att du får plats att kupa.
4. Täck med jord och kratta jämnt.

Om det kommer en frostnatt efter att blasten tittat upp kan du täcka med fiberduk eller kupa upp jord över de späda skotten.

Kupning

Kupning betyder att du drar upp jord mot plantorna så att det bildas en vall längs raden. Det är ett av de viktigaste momenten när du ska odla potatis.

• Nya knölar bildas på stjälkarna under jord, så mer jord ger plats för fler knölar.
• Knölarna skyddas från ljus, som annars gör dem gröna.
• Ogräset hålls tillbaka.
• Sporer av bladmögel har svårare att nå knölarna.

Kupa första gången när blasten är ungefär en decimeter hög, och upprepa ett par gånger under försommaren. Låt bara toppen av plantorna sticka upp. Har du torr jord kan du i stället täcka med gräsklipp eller halm, vilket både skyddar och håller fukten.

Vattning och skötsel

Potatis behöver jämn tillgång på vatten, särskilt när plantorna blommar och knölarna växer till. Ojämn vattning kan ge spruckna eller ihåliga knölar. Vattna hellre ordentligt mer sällan än lite varje dag, och vattna vid jorden i stället för över bladen så att de inte blir blöta i onödan.

Vanliga problem när du ska odla potatis

Potatisbladmögel

Bladmögel är den mest kända potatissjukdomen. Den syns som bruna fläckar på bladen, ofta med ett vitt ludd på undersidan, och sprids snabbt i varmt och fuktigt väder. Ta bort angripen blast och skörda tidigt om angreppet blir kraftigt. Förgroning, rätt avstånd och motståndskraftiga sorter minskar risken.

Skorv

Skorv ger skrovliga fläckar på skalet. Potatisen går att äta om du skalar den, men den blir mindre fin. Skorv gynnas av torr och kalkrik jord, så jämn vattning och att undvika kalk före sättning brukar hjälpa.

Gröna knölar

Potatis som får ljus blir grön och bildar ämnet solanin, som inte ska ätas. Skär bort gröna partier ordentligt eller släng kraftigt gröna knölar. Kupa ordentligt för att förebygga.

Sniglar, sorkar och trådmask

Hål i knölarna kan komma från sniglar, sorkar eller trådmask. Ta upp potatisen i tid hellre än att låta den ligga kvar länge i jorden, och undvik att sätta potatis direkt i nyuppbruten gräsmatta där trådmask ofta finns.

Skörd

Färskpotatis kan du börja provgräva när plantorna blommar. Gräv försiktigt med händerna vid en planta och ta de knölar som är tillräckligt stora. Resten får växa vidare.

Lagringspotatis skördar du när blasten har vissnat. Klipp gärna ner blasten och vänta ett par veckor innan du tar upp potatisen, så hinner skalet bli fast. Gräv med en grep en bit från plantan så att du inte spetsar knölarna, och skörda helst en torr dag.

Förvaring

Låt potatisen torka upp några timmar i skugga innan du lägger in den. Sortera bort skadade knölar och ät dem först. Lagringspotatis förvaras mörkt, svalt och frostfritt med lagom luftfuktighet, till exempel i en jordkällare, ett svalt förråd eller i en låda i källaren. Använd gärna lådor eller säckar som andas, inte tätslutande plastpåsar.

Har du fått mer potatis än du hinner äta kan du sälja eller skänka överskottet till grannar via Skörda, där folk i närheten letar efter hemodlat.

Sammanfattning

Att odla potatis handlar om några enkla steg: välj sort efter hur du vill använda den, förgro, sätt i lucker jord, kupa flera gånger och vattna jämnt. Gräv upp färskpotatisen när plantorna blommar och lagringspotatisen när blasten vissnat. Med den rutinen får du en stadig skörd år efter år.